Fru Markurell!

Nyhet!

På grund av publiktryck –
insatta extraföreställningar till Fru Markurell!

Lördag 6 april 14.00

Söndag 21 april 15.00

Dagen innan premiär. Premiär. Redan? Vart försvann tiden? Vart tog alla veckor av rep vägen?
Och varför rosslar halsen hos mig och många av de andra i ensemblen?
Trots allt detta som brukar höra en premiär till, så känns det faktiskt fruktansvärt skönt.

Nu börjar två månader av föreställningar. Att i princip varje dag få gå ut och möta publiken.

Att få ge dem samma inblick i 1910 talet som vi fått under processen. Att få väcka tankar, reflektioner, reaktioner. Det är därför man gör det här.

Och som man har längtat.

Nu ska jag bara se till att få halsen att sluta rossla innan genrepet. Tror i nuläget att vi på teatern är stamkunder på apoteken i visby och säkerligen en av gotlands största inhandlare av apelsin. Även om det är en person som får stå för nästan alla apelsiner. Inga namn nämnda.

Nu, kära läsare, lämnar jag er för den här gången för att halsa förkylningskurer.

/Jakob ”Louis de Lorch”

Jag har förstått att man antingen snackar skit i en blogg eller lägger upp bilder på kläder och skriver hur mycket dem kostade. Jag har inget att snacka skit om och priset på mina kläder känns helt enkelt inte relevant.

Jag får väl skriva om Fru Markurell! som har premiär om ca 2 veckor. Nu har vi repat sen 8 januari och jag tycker att det börjar växa fram en fin föreställning. Det här är min första kontakt med Hjalmar Bergman och man kan inte annat än älska hans karaktärer i Markurells i Wadköping som vår föreställning baseras på. Jag spelar Johan Markurell. Son till frun och herrn med samma efternamn. Det är den 6 juni 1913, jag (Johan) kommer förhoppningsvis klara min studentexamen. Samma dag uppdagas en mörk hemlighet som legat och grott i 18 år. Hur tar man ställning? Fly eller stanna? Älska eller hata? Vara eller inte vara?

Kom och titta på Fru Markurell på Länsteatern!
 
 
Jag vill avsluta med några ord av Lena Bogegård som jag tycker är kloka.

”Tycker de om varandra eller är de bara gifta?”

Ja, det får ni svar på 27/2 då vi har premiär för Fru Markurell!

Av: Vilhelm Blomgren

Att dela med sig av processen är inget problem, men att formulera sig i skrivet ord, det är värre.

Jag gör väl ett försök.

Jag har nu varit här på teater i drygt två månader och gör nu min andra produktion på Länsteatern (Den första var ”Stjärna över Fritsarve” i December).

För var dag som går har man bara roligare och roligare trots sjukdomar, svårt med inlärning av sång, svårt att hitta tid till att träna eller att ens fixa mat för veckan.

Jag har under de här två månaderna fått jobba med de härliga människorna på teatern, fått ta del av all erfarenhet och den sjuka humor som genomsyrar tillvaron, framförallt kanske när man hjälpte till med snickeriet. Att en stackars gute som jag med tummen mitt i handen fick lära sig snickra var… Unikt.

Den här processen är väldigt speciell, att jobba 9-17 med rep av olika slag är något nytt för mig, visst har man repat långa dagar och så under intensiva perioder till olika skolprojekt och dylikt, men det här, det är speciellt. Spännande och härligt också såklart.

Att tillsammans med ensemblen upptäcka studenternas tillvaro under 1910-talet är riktigt roligt, trots att Louis de Lorch kommer från en familj med lite kärlek.

Nu är det dags att återgå till repetitionerna, såhär två veckor innan premiär… Två veckor… Tiden springer iväg, snart är det dags!

/Jakob