På 1970-talet bildades ett stort antal fria grupper över hela landet. De nya ensemblerna var en reaktion mot den flykt från verkligheten som många upplevde att de fasta, regionala och statliga teaterinstitutionerna stod för. Nu fick det politiska skeendet ökat genomslag på scengolvet och frigrupperna etablerade sig som nytänkare inte minst inom barnteatern.
Teatergruppen Narren i Stockholm var en av pionjärerna som följdes av bl a Fria Pro (en avknopping från Dramaten), Nationalteatern i Göteborg, Varietéteater Barbés i Malmö och andra.
I slutet av 1970-talet etablerades Bryggeriteatern på Gotland. Den hade föregåtts av Paxteatern som kanske aldrig fullt ut lyckades förankra sig på ön. Bryggeriteaterns hemvist i ett gammalt bryggeri i Visby fick ge namn åt verksamheten som drevs av Christer Hall. Här fanns heller ingen konkurrerande länsteater. Andra pionjärer var Evert Jansson, Babben Larsson och Birgitta Olsson. Evert har berättat hur skådespelarna blandade bruk och murade för att snabbt få lokalen i ordning. Repetera gjorde man på den tid som blev över!
1992 blev den före detta EF-kyrkan på Kinbergs plats Bryggeriteaterns hemmascen efter att gruppen varit hemlös under en tid.
1995 startade Länsteatern på Gotland!
Det betydde att teaterverksamheten fick större stabilitet samt kommunala och statliga anslag. Man fick också ett mer tydligt uppdrag vars kärna var att ge gotlänningar i alla åldrar teaterupplevelser samt tjäna som resurs och spjutspets i det gotländska kulturlivet. Ansvarig är en styrelse som består av politiker och företrädare för kulturlivet.