Category Archive for : ‘Allt eller inget’

Idag är det dags att spela allra sista föreställningen av ”Allt eller Inget”.
Det är både med en smula lättnad och en gnutta vemod som jag lämnar denna produktion. Det har att göra med att man är så inställd på hur länge man ska spela en föreställning, och hur kul det än är (för det har verkligen varit otroligt kul!) så blir man till slut lite mätt på att varje kväll göra samma sak.
Men åh, såklart kommer jag att sakna produktionen! Att stå bakom scenen i mina lite för tajta kostymbyxor och vänta på min första entré medan jag tittar på musikalarnas fabriksdans. Att spela othello med Mats i pausen, att dansa med teknikerna bakom scenen, att spraya hårspray i mina ”söners” hår, att känna mig viktig i min läkarrock, att möta Andreas Nilsson på scenen, att sjunga stämsång med Lena det falskaste jag kan i logen och allt annat som man har för sig på teatern.
Men mycket bär man ju också med sig! Som att jag blivit kär i en av mina medarbetare under denna produktion. Och Vilhelm tänker jag inte lämna! Bara produktionen.
Allt gott!
Camilla

En lång resa under 5 månaders tid har nästan nått sitt slut och de är med sorgsen-blandad-lycka som vi snart spelar den sista av dom många succéartade föreställningarna vi kommer att kalla ALLT eller inget. Vi har skrattat, gråtit, varit euforiska, spytt galla och haft de j*vligt roligt tillsammans och de är med nya vänner som många av oss lämnar länsteaterns flaggskepp för nya äventyr på de osäkra havet ”Artistlivet”.

Jag vill såklart vara lite klyschig och tacka länsteatern för möjligheten att få vara heltidsanställd med månadslön för första gången i mitt liv i en produktion som inte bara har gett mig fysiska blåmärken utan en massa nyttiga ”blåmärken” och erfarenheter till framtiden. Jag vill tacka Sofia för att ha pushat mig att genomföra steppnumret som gav mig blodad tand att ta upp den ringrostiga steppen och bygga en stabil grund vilket kommer att nyttjas vid flera tillfällen i min karriär. Jag vill tacka Andreas och Janne för en massa inspiration till teater och artistyrket. Ni har gett mig nya synvinklar på saker och ting och har varit till stor hjälp. Jag vill tacka Lena och Bäcken för att ha mottagit mig med öppna armar och varit ett enormt varmt stöd under hela produktionen och att ni har hållit en otroligt professionell standard vilket har smittat av sig på alla andra. Jag vill tacka Fredrik för allt hångel. Jag vill tacka Markus för allt musikalnördande och alla fina diskussioner om de ena och de andra. Jag vill tacka Mallan, Iggi och Stinie-Winie för att ni har varit väldigt roliga att jobba med under hela perioden. Ni har en väldigt professionell anda som har uppskattats av alla. Jag vill tacka Villhelm för att du hoppade in för mig under två föreställningar så att allt löste sig. Sen vill jag också tacka Milla-Camilla för alla fina samtal som vi hade i början av produktionen när man behövde ”lufta” lite.

Jaha…vad händer nu da? För er som undrar så har jag kommit in på Högskolan för scen och musik i Göteborg eller Artisten som den också kallas. Jag och sju andra i klassen kommer att leva och andas musikal i tre år tillsammans. Detta kommer att resultera i 180 högskolepoäng och en kandidat i Muskteater. För er som är nyfikna hur de kommer att gå har jag efter lång övervägning beslutat att börja föra någon sorts blogg för den tiden i mitt liv. 🙂

Jag vill tacka Lisbeth för att du var så stödjande under hela ansökningsperioden och lät mig åka trotts allt extra arbete som de innebar för dig och dom andra. Egentligen vill jag tacka hela ensemblen och produktionsteamet för att ni va så snälla och hjälpte mig komma in genom att jobba en massa extra. Ja, vad kan jag säga de gav ju ”resultat” och jag kommer aldrig att glömma hur ni ställde upp!

Sist men inte minst vill jag ge ett stort tack till er, kära publik för att ni tog er tid att komma och se en av Gotlands större succéer. Jag hoppas att den har skänkt lika mycket glädje till er som den har givit mig.

Vi ses i framtiden, om inte på någon scen på fastlandet så i tid och otid, alltid återkommande på den Gotlänska scenen. 😉

Allt gott!

Joel ”Erik Göransson” Zerpe

Så var då ännu en produktion i mitt 50-åriga liv snart över. Det har varit en spännande resa. Nya bekantskaper, nygamla bekantskaper och fulla salonger nästan jämnt. ALLT ELLER INGET har i skrivande stund 4 shower kvar –  sen är det definitivt slut. Vi kommer att riva och ensemblen splittras för nya insatser.

Snart är det semester och det ska bli väldigt skönt. Länsteatern återkommer i höst med ny chef och ny pjäs. Jag är ingen nostalgiker. Lika kul som det är med premiärer lika skönt är det när det är över med en produktion. Denna har dock varit ovanligt rolig att göra. Alla har verkligen gjort ett helgjutet, professionellt och starkt jobb. Publiken har varit fantastisk.  Stämningen i gänget har varit kul, varm och generös. Men Horse lämnar scenen den 5 maj för gott.  På fredag spelar jag, Janne och Andreas tillsammans med Kenneth, Rolle, Johnny, Rune och Tommy på Munken. Möt gärna upp då! Tack för den här gången kära publik och kollegor. Slutet gott allting gott. Slutar med ett citat från The Beatles

”And in the end

The love you take

is equal to the love you make”

Lennart “Horse” Bäck

Idag undrade vi var all publik tagit vägen när det var dags att ringa in dem igen efter paus… upptäckte att de satt ute i gröngräset med sina kaffekoppar. Det är bevisligen vår! Men vi kör på… dubbla föreställningar i morgon PÅSKDAGEN d.v.s. 14.00 & 20.00. Det finns platser kvar som kan köpas direkt i kassan – välkomna!

Ja så var den här i år igen. Påsken. Själv inledde jag den igår, skärtorsdag, med att gå med i Visbys påskmarsch till tonerna av bland annat Lilla Snigel. Marscherandet gick genom Visby i sällskap med allehanda påskkärringar, kycklingar och riddare. Riktigt trevligt hade jag, och fint väder var det också! Lägger upp en bild på min favoritkyckling i marschen.

Idag är det då istället långfredag. Den där dagen som jag minns från min barndom då man inte kunde göra något roligt alls. Allt var stängt och på TVs två kanaler gick bara filmer om Jesu lidande… Påskgodiset dök ju inte heller upp förrän på Påskaftonen… Nuförtiden verkar det där ha luckrats upp ordentligt bara på de senaste åren tycker jag mig märka. Idag erbjuds allt möjligt skoj, även om den som vill självklart fortfarande kan gå på mässan i kyrkan och minnas påskens ursprung. Om jag minns rätt från min konfirmation så är väl detta den enda dagen då den ekumeniska färgen är svart på hela kyrkoåret? Nåväl, eftersom jag nog får erkänna att jag inte är så ortodox har jag idag både städat, fejat och påskpyntat här hemma. Detta inför att två av mina närmaste vänner kommer på besök från fastlandet och ska stanna här hela påskhelgen! Så roligt det ska bli! 

Dessutom så kan man ju i år bryta av sorgedagen genom att gå och se Allt Eller Inget ikväll! Det tycker jag är en fantastisk möjlighet att blanda både sorg och skratt denna långa fredag, som då kanske inte längre känns så lång…

Måste också såklart delge er alla mitt fantastiska påskpyntstips som jag fick av Elin ”Grynet” Ek för några år sedan. Oslagbart. Dessa gula… intimproduktskycklingar gjorde succé och är numera ett stadigt inslag i påskriset i det Fredénska residenset! Mycket rolig idé som dessutom ger upphov till en del diskussioner runt påskbuffén…

Så var nu kreativa! Och ät många ägg i glada färger! Men ägna gärna också en tanke om ursprunget till påsken mellan snapsarna!

Påskhälsningar
Markus Fredén

Jaja, jag vet att det är flera föreställningar kvar men jag vill ändå pröva på att göra en liten summering om det är ok?

Spelperioden börjar närma sig slutet och det har varit en rätt fantastiskt resa vi varit ute på, kollegorna och jag.
En så stor satsning som det ändå varit med gotländska mått mätt.
4 ’institutioner’ som gått in med kapital och/eller kunnande för att göra det möjligt.
Länsteatern med hela sin enormt skickliga personal, skådespelare och ekonomiska satsning. Länsmusiken med ekonomi och fantastiska musiker. ABF med framförallt ekonomi men även fotarbete och Musikalkompaniet med alla sina positiva, talangfulla och driftiga ungdomar med regissören Sofia i spetsen. Utöver detta handplockade man också några skådespelare utifrån in i produktionen.
Skulle det verkligen funka? Hade man tagit sig vatten över huvudet?
Mod eller dårskap?

Det kunde ju verkligen ha gått åt pipan med alla stora ambitioner:
Så mycket teknisk och konstnärlig personal, ett 6-mannaband och denna jätteensemble som behövs för att göra föreställningen rättvisa. Över 40 föreställningar med 300 sittplatser som helst ska fyllas varje gång för att det ska gå runt. En NY spellokal som folk ska lära sig hitta till. Man plockar dessutom in en av de namnkunnigaste scenografer vi har, Sören Brunes för att bygga scenrummet i den imponerande fabrikslokalen som i sig själv andas så mycket av pjäsens historia! Och vilket bygge han skapade den gode Sören! Naturligtvis med hjälp av en massa begåvade snickare och teknisk personal.

Nu med bara några föreställningar kvar kan man redan börja summera satsningen som en ren succé!
Recensenterna hurrade! Publiken har verkligen strömmat till. Djungeltrumman gjorde sig hörd och vi har både fått dit folk som brukar gå på teater och folk som nästan aldrig tar sig till spellokalerna. Rör man sig ute på gator och torg kommer folk fram och tackar för föreställningen och pratar en stund om det som VI en gång tände på. Historien!
Berättelsen om dessa arbetslösa, desillusionerade människor som bestämmer sig för att göra något för att förändra sin ekonomiska situation, sin livssituation och på sin knyckiga, sargade resa faktiskt hittar eller återupptäcker sig själva. Sen att det råkar bli en chippendalesliknande stripp som blir triggern må vara hänt, men de gör det!
Och allt förändras…

Jag är stolt och glad att jag fick vara en del av detta goda projekt. En musikal med både en bra historia OCH bra musik! Jag tycker väl inte att det kryllar av musikaler som fyller båda de kriterierna. Och att dessutom fått arbeta med så många positiva människor som jobbat så hårt för att det ska bli verklighet!

What can I say?

Tack och
All we need is love!
Andreas

[Audio clip: view full post to listen]

Vi förlänger spelperioden hörrni! Galet fantastiskt! Grattis till alla som ännu inte har sett den här musikalen, nu har ni er chans att bänka er i FLEX-huset och vika er av skratt och smittas av skådespelarnas och musikernas feeling. Dina biljetter bokar du HÄÄÄÄR! 14 föreställningar kvar, hurry curry och boka nu!

I skrivande stund har drygt 8000 personer köpt/bokat biljetter till musikalen ALLT ELLER INGET. Nu får vi fylla hela kylskåpet i FLEX-huset med sill, ägg och potatis eftersom vi förlänger spelperioden och kör HELA påsken fram till 5 maj. Men därefter är det dags för denna fina ensemble att splittras för nya äventyr. Vill inte riktigt tänka på det ännu…  För denna resa har varit och är ett sant nöje. Så till alla påsklediga gotlänningar, hemvändande fd gotlänningar, besökande släktingar och vänner på ön. Nedräkningen har börjat… men vi hoppas få se er i publiken innan dess!

Lisbeth

I fredags kom så mina föräldrar på besök från fastlandet. Ja, eller egentligen kom min mamma hit från Frankrike redan i torsdags… Men fredagen hade vi iallafall bestämt att vi skulle göra en roadtrip över norra Gotland med bland annat Fårö som huvudattraktion… Då slog vädret till. En sådan tjock och intensiv dimma! Vi for iallafall iväg med förhoppningen att den skulle lätta under morgonen, men se det ville den inte. I Fårösund bestämde vi oss för att hoppa över Fårö och istället bege oss ned längs västkusten mot Visby och Roma klosterruin. Vi gjorde även en avstickare till Högklint, vilket blev riktigt kul, eftersom vi inte såg någonting alls från denna utkiksplats. Lite magiskt faktiskt. Men jag kommer åka tillbaka när det blir vackert väder också för att se hur det egentligen såg ut där med Getsvältan och allt.

Nå, kvällen blev iallafall lyckad. Efter en lunch på Bakfickan (Stekt strömming med Kajpsmör, vad annars?) så blev det då dags för mig att bege mig till FLEX-huset och förbereda mig för att strippa för min egen mor och far. Lite underligt var det allt… Och för första gången blev jag riktigt nervös på allvar inför min första stora scen. Tänk att det alltid är lite läskigare att spela inför föräldrarna än syskon, vänner och alla andra. Nå, föreställningen gick lysande och de var så nöjda så. Det är verkligen en rolig föreställning vi har nu. Men nu ska vi ha lite ledigt måndag och tisdag. Det ska trots allt bli skönt.

Med hopp om fint vårväder
Markus Fredén