Bloggen

Öppen repetition – RAMPFEBER
februari 2, 2012

Varmt välkommen till en öppen repetition av föreställningen RAMPFEBER.
Ingen föranmälan. Fri entré. Först till kvarn…
På plats kan du reservera/köpa biljetter till kommande föreställningar.

Datum: Onsdagen den 8/2

Plats: Bredgatan 10

Tid: 19.00 (ca 45 min)

Välkommen!

Man får en känsla av att allt är möjligt..
januari 22, 2012

Blogg IV

Lena Bogegård kom hem från regikursen i Göteborg. Vi var fulltaliga för första gången
och se, karusellen började så sakta röra sig!
Det är märkligt med teater, som skapas av skådespelare, scenografi och rekvisita, som för första gången börjar röra sig i takt. Man får en känsla av att allt är möjligt.
Det återstår förstås mycket, inte minst av De Stora Komediernas K2-topp; Akt II i ”Rampfeber” sidan 115-169, men ändå. Lena kom hem. Alla försökte verkligen hitta möjligheter och lösningar, minnas scenerier och svårtolkade regianvisningar, följande hoppande repliker i ett svårläst och ibland felstavat manus. Det sistnämnda faller helt på undertecknads ansvar, som förutom tillfällig enögdhet också är ordblind.
Ni borde verkligen se den här föreställningen.

Jag var kanske lite övermodig…
januari 19, 2012

Sardiner, whiskyflaskor, blommor, chokladaskar..

Jag var kanske lite övermodig när jag tyckte det gick så lätt med akt I.
Nu har vi nämligen ”blockat” akt II…

(Blocking is a theatre term which refers to the precise movement and positioning of actors on a stage in order to facilitate the performance of a play, ballet, film or opera. In contemporary theatre, the director usually determines blocking during rehearsal, telling actors where they should move for the proper dramatic effect,.) Wikipedia

Det är mycket komplicerat. Jag tror jag aldrig har repeterat 50 manus sidor som orsakat så mycket huvudbry, sidan 115-169 dvs ”akt II” i pjäsen i pjäsen. Som tidigare sagt handlar ju vår föreställning om ett gotländsk teatersällskap som repar och spelar en fars, samtidigt som deras personliga förhoppningar, ambitioner och begär lägger hinder i vägen.

Det är sardiner, whiskyflaskor, blommor, chokladaskar, rattmuffar, kaktusar, brandyxor…
Det är dörrar.
Det är repliker.
Det är den obändliga viljan att inte bryta en föreställning som tycks bortom all räddning.
Sidan 115-169…
Det är livet.

Nu har vi repat i tre dagar…
januari 12, 2012

Nu har vi repat i tre dagar…nåja två och en halv (vi började kl. 14.00 i måndags).
Förutom oturen med min näthinneavlossning, inkl. medföljande operation samt flygförbud, enögdhet (tillfällig!), skavsår efter såret samt ett lätt flörtande vänsteröga så har allt förlöpt lugnt.
Jag har som sagt en fantastisk ensemble, BÅDE på och vid sidan av scenen.
Pjäsen har 207 sidor, nu är vi på sidan 49. Alltså en fjärdedel, om vi räknar lite generöst…
(Här måste tilläggas att den gode Andreas Nilsson framhävde igår -sent igår- att ”texten är ingenting…jämnfört med alla de andra svårigheterna; timing, tempo, etc..”)
Föreställningens uppbyggnad liknar inte många föreställningar jag gjort tidigare. En nära nog matematiskt perfektion fodras för att de olika delarna inte ska falla samman,
Sen, när publiken kommer, ska ju ändå allt verka så lätt.
Nu tycker ni som läser den här bloggen kanske att det är fullkomligt ointressant med hur många sidor vi gått igenom, eller hur pjäsen teatertekniskt är uppbyggd. Nå, här är lite skvaller;
Pjäsen handlar ju om skådisar (gotländska skådisar och hitflugna gäster) Historierna är många ur ensemblens egen verklighet och dess närhet om hur den-och-den gjorde med den-och-den.
Visste ni till exempel att…
Nej, jag tar det nästa gång.

Thomas

Rampfeber. Kollationering…
december 15, 2011

Rampfeber”Kollationering har flera innebörder:

■ Kollationera -de, betyder Jämföra eller Granska.
■ När ett teaterstycke, pjäs eller spex presenteras för ensemblen. Styckets titel, eventuell affisch och musik kommer nu alla till del. På kollationeringen sker även rollfördelningen och när detta är gjort läses manuset igenom av de som skall besätta rollerna.”

citat från Wikipedia

Ja, nu har vi alltså startat.
Lena, Andreas, Evert, Tove, Lennart, Anna, Stina, Mats och Bengt-Åke…nio stycken på scenen.
Ulf, Mari, Lisbeth, Therese, Tove S och jag…bakom och vid sidan av.
Till detta kommer inlånad personal för scenbygge, mask/hår, reklam, affisch, logo, foto och föreställningsvärdar.

Vi har träffats en första gång -det flesta av ovanstående- för att ”kollationera”. Vi drog över 50 min, skulle slutat 16.0 p.g.a. ”So This Is Christmas” showen kl. 17.30, men slutade läsningen något forcerat tio i fem. Det är en komplicerad historia som kan bli fruktansvärt rolig och bitskt självironisk. Men nu står vi vid foten av berget och ser inte ens toppen för molnen. Alla broar bakåt är kapade. Det finns bara en väg; Framåt. (Och se! Tyckte jag inte att molnen skingrade sig ibland?)

Jag har i alla fall världens bästa gotländska ensemble! Alla nio!!!!!

Sista!
maj 5, 2011

Idag är det dags att spela allra sista föreställningen av ”Allt eller Inget”.
Det är både med en smula lättnad och en gnutta vemod som jag lämnar denna produktion. Det har att göra med att man är så inställd på hur länge man ska spela en föreställning, och hur kul det än är (för det har verkligen varit otroligt kul!) så blir man till slut lite mätt på att varje kväll göra samma sak.
Men åh, såklart kommer jag att sakna produktionen! Att stå bakom scenen i mina lite för tajta kostymbyxor och vänta på min första entré medan jag tittar på musikalarnas fabriksdans. Att spela othello med Mats i pausen, att dansa med teknikerna bakom scenen, att spraya hårspray i mina ”söners” hår, att känna mig viktig i min läkarrock, att möta Andreas Nilsson på scenen, att sjunga stämsång med Lena det falskaste jag kan i logen och allt annat som man har för sig på teatern.
Men mycket bär man ju också med sig! Som att jag blivit kär i en av mina medarbetare under denna produktion. Och Vilhelm tänker jag inte lämna! Bara produktionen.
Allt gott!
CamillaRepbild!

Nya erfarenheter vol. 2
maj 4, 2011

En lång resa under 5 månaders tid har nästan nått sitt slut och de är med sorgsen-blandad-lycka som vi snart spelar den sista av dom många succéartade föreställningarna vi kommer att kalla ALLT eller inget. Vi har skrattat, gråtit, varit euforiska, spytt galla och haft de j*vligt roligt tillsammans och de är med nya vänner som många av oss lämnar länsteaterns flaggskepp för nya äventyr på de osäkra havet ”Artistlivet”.

Jag vill såklart vara lite klyschig och tacka länsteatern för möjligheten att få vara heltidsanställd med månadslön för första gången i mitt liv i en produktion som inte bara har gett mig fysiska blåmärken utan en massa nyttiga ”blåmärken” och erfarenheter till framtiden. Jag vill tacka Sofia för att ha pushat mig att genomföra steppnumret som gav mig blodad tand att ta upp den ringrostiga steppen och bygga en stabil grund vilket kommer att nyttjas vid flera tillfällen i min karriär. Jag vill tacka Andreas och Janne för en massa inspiration till teater och artistyrket. Ni har gett mig nya synvinklar på saker och ting och har varit till stor hjälp. Jag vill tacka Lena och Bäcken för att ha mottagit mig med öppna armar och varit ett enormt varmt stöd under hela produktionen och att ni har hållit en otroligt professionell standard vilket har smittat av sig på alla andra. Jag vill tacka Fredrik för allt hångel. Jag vill tacka Markus för allt musikalnördande och alla fina diskussioner om de ena och de andra. Jag vill tacka Mallan, Iggi och Stinie-Winie för att ni har varit väldigt roliga att jobba med under hela perioden. Ni har en väldigt professionell anda som har uppskattats av alla. Jag vill tacka Villhelm för att du hoppade in för mig under två föreställningar så att allt löste sig. Sen vill jag också tacka Milla-Camilla för alla fina samtal som vi hade i början av produktionen när man behövde ”lufta” lite.

Jaha…vad händer nu da? För er som undrar så har jag kommit in på Högskolan för scen och musik i Göteborg eller Artisten som den också kallas. Jag och sju andra i klassen kommer att leva och andas musikal i tre år tillsammans. Detta kommer att resultera i 180 högskolepoäng och en kandidat i Muskteater. För er som är nyfikna hur de kommer att gå har jag efter lång övervägning beslutat att börja föra någon sorts blogg för den tiden i mitt liv. 🙂

Jag vill tacka Lisbeth för att du var så stödjande under hela ansökningsperioden och lät mig åka trotts allt extra arbete som de innebar för dig och dom andra. Egentligen vill jag tacka hela ensemblen och produktionsteamet för att ni va så snälla och hjälpte mig komma in genom att jobba en massa extra. Ja, vad kan jag säga de gav ju ”resultat” och jag kommer aldrig att glömma hur ni ställde upp!

Sist men inte minst vill jag ge ett stort tack till er, kära publik för att ni tog er tid att komma och se en av Gotlands större succéer. Jag hoppas att den har skänkt lika mycket glädje till er som den har givit mig.

Vi ses i framtiden, om inte på någon scen på fastlandet så i tid och otid, alltid återkommande på den Gotlänska scenen. 😉

Allt gott!

Joel ”Erik Göransson” Zerpe

Tack alla för ALLT!
april 28, 2011

Så var då ännu en produktion i mitt 50-åriga liv snart över. Det har varit en spännande resa. Nya bekantskaper, nygamla bekantskaper och fulla salonger nästan jämnt. ALLT ELLER INGET har i skrivande stund 4 shower kvar –  sen är det definitivt slut. Vi kommer att riva och ensemblen splittras för nya insatser.

Snart är det semester och det ska bli väldigt skönt. Länsteatern återkommer i höst med ny chef och ny pjäs. Jag är ingen nostalgiker. Lika kul som det är med premiärer lika skönt är det när det är över med en produktion. Denna har dock varit ovanligt rolig att göra. Alla har verkligen gjort ett helgjutet, professionellt och starkt jobb. Publiken har varit fantastisk.  Stämningen i gänget har varit kul, varm och generös. Men Horse lämnar scenen den 5 maj för gott.  På fredag spelar jag, Janne och Andreas tillsammans med Kenneth, Rolle, Johnny, Rune och Tommy på Munken. Möt gärna upp då! Tack för den här gången kära publik och kollegor. Slutet gott allting gott. Slutar med ett citat från The Beatles

”And in the end

The love you take

is equal to the love you make”

Lennart “Horse” Bäck

Platser kvar till Påskdagens föreställningar!
april 23, 2011

Idag undrade vi var all publik tagit vägen när det var dags att ringa in dem igen efter paus… upptäckte att de satt ute i gröngräset med sina kaffekoppar. Det är bevisligen vår! Men vi kör på… dubbla föreställningar i morgon PÅSKDAGEN d.v.s. 14.00 & 20.00. Det finns platser kvar som kan köpas direkt i kassan – välkomna!

 

Långfredag inte längre så lång?
april 22, 2011

Ja så var den här i år igen. Påsken. Själv inledde jag den igår, skärtorsdag, med att gå med i Visbys påskmarsch till tonerna av bland annat Lilla Snigel. Marscherandet gick genom Visby i sällskap med allehanda påskkärringar, kycklingar och riddare. Riktigt trevligt hade jag, och fint väder var det också! Lägger upp en bild på min favoritkyckling i marschen.

Idag är det då istället långfredag. Den där dagen som jag minns från min barndom då man inte kunde göra något roligt alls. Allt var stängt och på TVs två kanaler gick bara filmer om Jesu lidande… Påskgodiset dök ju inte heller upp förrän på Påskaftonen… Nuförtiden verkar det där ha luckrats upp ordentligt bara på de senaste åren tycker jag mig märka. Idag erbjuds allt möjligt skoj, även om den som vill självklart fortfarande kan gå på mässan i kyrkan och minnas påskens ursprung. Om jag minns rätt från min konfirmation så är väl detta den enda dagen då den ekumeniska färgen är svart på hela kyrkoåret? Nåväl, eftersom jag nog får erkänna att jag inte är så ortodox har jag idag både städat, fejat och påskpyntat här hemma. Detta inför att två av mina närmaste vänner kommer på besök från fastlandet och ska stanna här hela påskhelgen! Så roligt det ska bli! 

Dessutom så kan man ju i år bryta av sorgedagen genom att gå och se Allt Eller Inget ikväll! Det tycker jag är en fantastisk möjlighet att blanda både sorg och skratt denna långa fredag, som då kanske inte längre känns så lång…

Måste också såklart delge er alla mitt fantastiska påskpyntstips som jag fick av Elin ”Grynet” Ek för några år sedan. Oslagbart. Dessa gula… intimproduktskycklingar gjorde succé och är numera ett stadigt inslag i påskriset i det Fredénska residenset! Mycket rolig idé som dessutom ger upphov till en del diskussioner runt påskbuffén…

 

Så var nu kreativa! Och ät många ägg i glada färger! Men ägna gärna också en tanke om ursprunget till påsken mellan snapsarna!

Påskhälsningar
Markus Fredén