Hur är det att vara tjej i ”Allt eller Inget”?

Det är bra! Och utmanande! För det går inte att blunda för det faktum med att detta är en männens musikal. Jisses, det är ju bara att titta på affischen! Men kvinnorna är en viktig, eller kanske den viktigaste, delen i deras liv. Och vår funktion är att driva handlingen framåt. Vi pressar,stöttar, ställer krav, älskar och avskyr. Vi blir besvikna och stolta!

Jag spelar en av dess kvinnor. Mia. Jerrys exfru. Men eftersom att vi har en son ihop så är vi bundna till varandra. Vi blev föräldrar vid ung ålder, Mia var bara 16! Jerry något äldre med sina 23. Men trots att Jerry är äldre, är Mia den mognare av dom två och hon är så innerligt trött på Jerrys bristande engagemang i sonens uppfostran. Han betalar inte underhåll, hans hem är inte anpassat för att ha en son boende där och han tycker inte att skolan är särskilt viktig. Mia har nu träffat en ny man, Tomas, som har allt det där som Jerry saknar. Trygghet, god ekonomi, oklanderlig moral och sunda värderingar. Men han är kanske lite tråkig. Mia slits mellan männen i sitt liv. Niklas som hon vill ge den bästa möjliga uppväxt, Jerry som hon fortfarande har känslor för - men som hon samtidigt inser att han aldrig kommer att ändra sig till det bättre. och Tomas som är trygg men som hon kanske inte riktigt är kär i...

Jag bråkar mig igenom föreställningen. Men jag gör det för min son! Och det är en utmaning att inte upplevas bara som en gnällig tjatkärring, utan även som en kvinna som slåss för sitt barns bästa. Jerry är huvudkaraktären, så självklart kommer publiken sympatisera med honom! (Dessutom gestaltas han av Andreas Nilsson som är en charmig så det förslår!)

Jag som spela Mia heter Camilla. Jag är 26 år och uppxäxt på Gotland, men har under de senaste fyra åren varit iväg i först England och sen i Stockholm och pluggat teater. Det är underbart att få vara tillbaka på Gotland, och det är underbart att få vara tillbaka på Länsteatern och det är underbart att få jobba med denna ensemble! Att dessutom få ha nära till mina föräldrar och hunden och katten och promenader i skogen hemma i Ekeby är en finfin bonus!

Nu börjar dessutom saker falla på plats! Igår var det 4 veckor till premiär, och scenografin målas, danser tragglas, musik fylls mer och mer med känslor och energi, strippbyxor sys, regin fördjupas, historien tar sin form!

På återhörande kära ni!